﻿— <b>En tjufſkytts mißöden.</b> Till Jönk.=P:n
ſkrifwes, att då landtbrukaren C. i Lannaſkeda
B. en morgon för kort tid ſedan war ſtadd på
wäg till en annan by och wandrade gångſtigen
genom en ſkog. aflosſades helt nära ett ſkott
med den påföljd, att inom kort en wäldig tjäder
flaxande föll ned på ſtigen framför C. Denne
upptog det lättwunna bytet och började med iſ=
rig ſkallgång efter tjufſkytten, hwilken, klokt nog,
ſatte ſig i ſäkerhet för den ſpanande C., ſom
utan twifwel med lagens hjelp blifwit för jäga=
ren en ſwår motſtåndare att undſlippa. Efter
fruktlöſa irrfärder att finna djurets baneman
fortſatte C. ſin wäg, men hade ej hunnit långt,
förrän han i en ſnara fann en hare, från hwil=
ken lifwet redan flytt. Äfwen denne togs ſom
byte. Förargad, öfwer ſynnerligen den ſenare
upptäckten, lät C. genomſöka hela ſkogen, hwareſt
funnos ſnaror i mängd, hwilka borttogos. Han
wäntar nu på den dag, då glädjen må honom
förunnas att ſe Nimrod ſjelf riktigt komma i
ſnaran.